Sjuka Hus - En handbok

Hem

Skriv ut



Hälsobesvär - Hur gör man?

Hälsobesvär - Sju Frågor om Sjuka Hus

De sex stegen

Utvärdering av "De sex stegen"

Inomhusmiljön - ett hälsoproblem

Forskning, SBS - hälsobesvär

Sjuka Hus-rapporter

Lagar och föreskrifter

Skrivelse till fastighetsägaren

Checklista för inspektion i Sjuka Hus

Undersökning av golv – Metod för mätning

Referenslista

Innehållsförteckning
Lagar och föreskrifter


Inomhusmiljön i våra bostäder, barnstugor, skolor och arbetsplatser styrs av två lagar, Miljöbalken och Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter. Fastighetsägaren är den som i första hand är ansvarig för inomhusmiljön, men också den som bedriver en verksamhet i fastigheten. Det innebär att också chefen på en arbetsplats är ansvarig för arbetsmiljön.

Miljöbalken

Hälsoskyddslagen ersattes 1999 av Miljöbalken. Den stora skillnaden med dessa två lagar är att tidigare var det kommunens Miljöförvaltning som skulle bevisa att det var en "sanitär olägenhet" enligt Hälsoskyddslagen. Med Miljöbalken är det fastighetsägaren som ska bevisa att boendet eller brukandet av en fastighet inte innebär en "olägenhet för människors hälsa".

Definitionen av olägenhet för människors hälsa avser en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan fysiskt eller psykiskt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Hälsoskydd är åtgärder för att förebygga eller undanröja sådana olägenheter som fukt, mögel, lukter och luftföroreningar i inomhusmiljön. Vid bedömning av olägenheter ska hänsyn tas till allergiker och barn som är något känsligare än normalt.

Miljöbalkens 2 kap 3 §, "Försiktighetsprincipen", innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Avsaknaden av vetenskaplig bevisning får inte användas som en ursäkt för att skjuta upp åtgärder.

Ansvaret för att utreda och åtgärda olägenheter som förorsakar hälsobesvär ligger på fastighetsägaren. Men det är kommunens Miljöförvaltning som ansvarar för tillsynen att miljöbalken efterlevs och de har kunskap att avgöra om utredningar och mätningar i sjuka hus-ärenden är tillräckliga för ett beslut om "olägenhet för människors hälsa".

Det är tillsynsmyndigheten som ska ställa krav på undersökningar, provtagningar och mätningar enligt 26 kap 22 §. I den nya lagstiftningen understryks också kravet på myndigheten, att avsätta tillräckliga resurser för tillsyn samt ha personal med tillräcklig kompetens(20).

Myndigheten ska i sin årliga "Tillsynsplan" uppdatera förekomsten av byggnader som är skadade av fukt och mikroorganismer. De ska också specificera hur tillsynen inom detta område ska bedrivas.

Den kommunala myndigheten ska enligt 26 kap. 6 § miljöbalken samverka med andra kommunala nämnder och förvaltningar som har byggteknisk kompetens. Den ska vidare samverka med skol- och barnhälsovården vid kartläggningar av inomhusmiljön i skolor och förskolor.

Socialstyrelsens författningssamling - SOSFS

Socialstyrelsen är den myndighet som utfärdar föreskrifter och allmänna råd om hur "olägenhet för människors hälsa" ska tolkas. De av Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) som berör sjuka hus-problem är följande föreskrifter:

SOSFS 1989:45(M) Bedömning av hälsorisker från vissa golvmaterial
SOSFS 1999:21(M) Fukt och mikroorganismer
SOSFS 1999:25(M) Ventilation
SOSFS 1996:33 Städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

SOSFS 1989:45(M) Bedömning av hälsorisker från vissa golvmaterial

Kaseinbaserade flytspackel introducerades runt år 1975 och ett par år senare avjämnades 90 % av de nyproducerade betongbjälklagen i Sverige. Kasein som är ett protein bröts ner då fuktigheten översteg 75 % relativ fuktighet och bildade ammoniakgas, vilken i sin tur missfärgade golv av korkplattor och ekparkett.

Kaseinet i de flesta flytspackel ersattes med andra tillsatsmedel efter 1984, men hälsobesvären i de nybyggda bostäderna upphörde inte. Introduktionen av flytspackel har sammanfallit med snabbare byggnadstakt, fastställda tidsplaner, vattenbaserade golvlim och nya oprövade byggmaterial.

Orsaken till det gigantiska problemet med sjuka hus visade sig vara att golvmattor lades på för fuktiga betonggolv med nedbrytning av lim och mjukgörare. Under dessa betingelser bildades luktande alkoholer som n-butanol, 2-etylhexanol och andra flyktiga organiska ämnen i förhöjda halter.

Halten av nedbrytningsprodukter och illaluktande ämnen är ofta så låg att man med luftprovtagning inte alltid kan påvisa dem i rumsluften, men väl i luften under golvbeläggningen och i flytspacklet.

Sanitär olägenhet

Luktproblem måste alltid tas på allvar och skall betraktas som en varningssignal om att hälsorisker kan föreligga.

Ett av följande villkor skall vara uppfyllt för att golvmaterialet skall anses orsaka sanitär olägenhet.

  • Lukt som förorsakas av golvmaterialet skall vara konstaterad vid inspektion.

  • Ohälsa eller irritation hos de personer som stadigvarande vistas i lokalerna skall efter utredning kunna knytas till golvmaterialet. Ohälsa eller irritation på grund av nedbrytning av golvmaterial kan uppkomma även om lukt inte konstaterats. I sådant fall kan ibland nedbrytning indikeras genom bland annat missfärgning.

Synpunkter

Socialstyrelsens föreskrift om golvmaterial från 1989 är fortfarande den bästa redogörelse och sammanfattning som finns att läsa om sjuka hus-problemet. Den är skriven under tiden då Hälsoskyddslagen tillämpades. Bedömningen sanitär olägenhet har med Miljöbalken ändrats till olägenhet för människors hälsa.

Flera av Socialstyrelsen SOSFS-publikationer har omarbetats för att anpassas till Miljöbalken. Tyvärr har de också till sin skrivning blivit mer generella och mindre till hjälp för de inspektörer som skall handlägga hälsoskyddsärenden. Med risk för att detta också kommer att drabba SOSFS 1989:45 bör den som intresserar sig för sjuka hus snarast tanka ner den från nätet.

SOSFS 1999:21(M) Tillsyn enligt miljöbalken - fukt och mikrorganismer(mögel)

Vid bedömningen av om fukt och mikroorganismer(mögel) i bostäder och lokaler innebär olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap 3 § miljöbalken bör myndigheten beakta bl.a. om:

  • det förekommer synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt

  • mikroorganismer eller mikrobiell lukt befaras spridas från byggnadskonstruktion eller från t.ex. källare, grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där människor vistas stadigvarande

  • fuktskador inte åtgärdas och detta innebär en risk för att mikroorganismer kan växa till

  • fuktskador har åtgärdats bristfälligt, t.ex. vid uttorkning och utbyte av mikrobiellt angripet material

Bedömning bör göras efter en sammanvägning av samtliga relevanta omständigheter, varvid särskild hänsyn bör tas till känsliga personer.

I regel krävs en okulär besiktning av en byggnads skick för att ta ställning till om det är en olägenhet för människors hälsa. I många fall krävs också en mer ingående byggnadsteknisk undersökning med provtagningar och analyser. Till exempel vid indikation på fukt, fuktfläckar, mögel missfärgningar, bubblor i golvmattor och lukter.

Innan en byggnad saneras eller åtgärdas ska myndigheten begära en redovisning av hur arbetet ska bedrivas, så att inte nya olägenheter uppkommer. Tillsynsmyndigheten bör vidare samverka med skol- och barnhälsovården vid kartläggning av inomhusmiljön i skolor och förskolor.

SOSFS 1999:25(M) Tillsyn enligt miljöbalken - ventilation

Vid bedömning om bristande luftkvalitet innebär en olägenhet för människors hälsa bör vissa riktvärden på luftomsättningen vara vägledande. Vid en bristfällig ventilation bör beaktas om tilluften är förorenad eller om lukter strömmar från annan plats än den egna bostaden eller lokalen.

Synpunkter

En förbättring av luftomsättningen är inte likvärdigt med att inomhusmiljön och luftkvaliteten förbättras. Det kan också vara så att en förbättrad ventilation innebär ökade hälsobesvär. Orsakerna till sjuka hus har i de flesta fall sin grund i fukt, mögel, lukter och kemiska föroreningar i golvkonstruktioner. Det är dessa problem som i första hand skall åtgärdas. Självklart skall bostäder och arbetsplatser dessutom ha en godtagbar ventilation.

SOSFS 1996:33(M) Städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Damm inomhus kan innehålla en mängd olika ämnen, t.ex. bakterier, virus, pollen, mögelsporer, pälsdjursallergen, födoämnesrester, samt textil- och mineralullsfibrer. Kemiska ämnen kan också finnas bundna på artiklar. Uteluftens kvalitet har stor betydelse för vilka föroreningar och halter som förekommer inne.

Synpunkter

Det går inte att städa bort ett sjuka hus-problem med sopborste. Men det finns exempel på Miljöförvaltningar som enbart fokuserat sin tillsyn på ventilation och städning i stället för att utföra de tekniska mätningar som erfordras för att konstatera om en olägenhet för människors hälsa föreligger vid fukt eller golvproblem. Självklart är det ändå viktigt att barnen inte behöver vistas i en miljö där städningen är eftersatt.

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen omfattar allt arbete och gäller för alla som är anställda med ett undantag(4 §). Den omfattar även elever vid alla typer av skolor från och med förskoleklasserna.

Kap 1
1 §. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö.

3 §. Med arbetstagare likställs den som genomgår utbildning.

4 §. Arbetsmiljölagen gäller inte arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll av den som har fyllt 18 år.

Kap 2
4 §. De arbetshygieniska förhållandena när det gäller luft, ljud, ljus, vibrationer och liknande ska vara tillfredsställande(AFS 2000:42).

Kap 3
2 §. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa.

2a §. Arbetsgivaren ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras.

Paragrafen kräver att arbetsmiljön dokumenteras för att underlätta arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete(AFS 2001:1) samt arbetstagarnas och skyddsombudens deltagande i detta. För att säkerställa att arbetsmiljölagens krav uppfylls finns särskilda regler om internkontroll av arbetsmiljön.

7 §. Den som låter utföra byggnadsarbeten är ansvarig för samordning av åtgärder till skydd mot ohälsa.

14 §. Den som låter utföra byggnadsarbete ska se till att synpunkter angående arbetsmiljön som avser byggskedet och det framtida brukandet beaktas. Detta gäller även för arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar vid projekteringen.

Kap 6
4 §. Skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Skyddsombud ska delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa.

6 §. Skyddsombud har rätt att ta del av de handlingar och erhålla de uppgifter i övrigt som behövs för ombudets verksamhet.

6a §. Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder. Skyddsombudet kan också begära att en viss undersökning ska göras för kontroll av förhållandena inom skyddsområdet. Om inget tillfredsställande besked kommer inom skälig tid kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket - Arbetsmiljöinspektionen och begära ett föreläggande eller förbud. Arbetsmiljöverket måste fatta ett särskilt skriftligt beslut över sådan begäran.

Där skyddskommitté finns, kan skyddsombudet direkt påkalla kommitténs behandling av en arbetsmiljöfråga.

Kap 7
1 §. Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs.

5 §. För tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndighet tillträde till arbetsställe och får där göra undersökningar och ta prov. Det åligger polismyndighet att lämna handräckning som behövs för utövande av tillsyn enligt denna lag.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter - AFS

Arbetsmiljöverket utfärdar föreskrifter samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna som kompletterar Arbetsmiljölagen.

Föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42

Luftkvaliteten:

18 §. Arbetslokaler och personalutrymmen ska vara så ordnade och ha sådana ventilationssystem för luftväxling och uppfångande av luftföroreningar som alstras i lokalerna, att luftkvaliteten i vistelsezonen är tillfredsställande. Luftväxlingen skall ordnas så att spridning av luftföroreningar begränsas.

I lokaler där luftföroreningar huvudsakligen uppkommer genom personbelastning kan koldioxidhalten användas som en indikator på om luftkvaliteten är tillfredsställande. I sådana lokaler skall en koldioxidhalt under 1000 ppm eftersträvas.

Synpunkter

Om koldioxidhalten understiger 1000 ppm vid normal personbelastning är det inte en indikator på att luftkvaliteten är tillfredsställande. Det är en indikator på att luftväxlingen är tillfredsställande. Luftkvaliteten i sjuka hus som beror på fukt med nedbrytning av golvmaterial mäts på annat sätt.

I AFS 2000:42, sid. 31, beskrivs problemet med Sjuka Hus i tre stycken med vilka hälsobesvär som förekommer och att orsaken till problemen kan vara vatten- och fuktskador med kemiska nedbrytningsprodukter, samt: "Det är därför viktigt med en helhetssyn vid sjuka hus-symptom och att en handlingsplan med lämpliga åtgärder upprättas."

På Arbetsmiljöverkets hemsida finns en "Handlingsplan för att hantera sjuka hus-problem".