Sjuka Hus - En handbok

Hem

Skriv ut



Hälsobesvär - Hur gör man?

Hälsobesvär - Sju Frågor om Sjuka Hus

De sex stegen

Utvärdering av "De sex stegen"

Inomhusmiljön - ett hälsoproblem

Forskning, SBS - hälsobesvär

Sjuka Hus-rapporter

Lagar och föreskrifter

Skrivelse till fastighetsägaren

Checklista för inspektion i Sjuka Hus

Undersökning av golv – Metod för mätning

Referenslista

Innehållsförteckning
Sjuka Hus-rapporter



1. Byggforskningsrådets Rapport R193:1984. Skador i golv på underlag av flytspacklad betong under tiden 1977-1983(15).

Flytspackel introducerades på den svenska marknaden under 1975. Ett par år senare uppmärksammas de första Sjuka Husen. Den snabba byggnadstakten med pressade tidsplaner innebar att golvbeläggningen lades på innan flytspacklet torkat. Det visade sig att proteinet(kasein) i spacklet kunde brytas ned om fuktigheten översteg 75 % relativ fuktighet(RF) och då bildade ammoniakgas.

Ammoniak missfärgar ekparkett och korkplattor, vilket för många människor blev ett synligt tecken och en förklaring till de hälsobesvär som de upplevde. Förekomsten av ammoniak under de förhållanden som kan råda i golv är tecken på att också andra ämnen kan bildas vars verkningar på material och människor kan vara svåra att förutsäga. I forskningsrapporten från 1984 avråder därför experter från tillsatser i golvmaterial som avger ammoniak.

Den höga fuktbelastningen med hög alkalitet är också en anledning till olägenheter i form av blåsbildning på golvmattor och lukter från mjukgörare som förekommer. Vid nedbrytning av mjukgörare som förekommer i PVC-mattor bildas 2-etylhexanol. Lukten av denna alkohol kan upplevas som sötaktig och något stickande.



2. Försvarets Forskningsanstalt, FOA tox Projektrapport. Bedömning av hälsofarlighet hos organiska ämnen i inomhusluften i Enskedeskolan, n-butanol och 2-etylhexanol(16).

FOA tox i Umeå gjorde uppdrag av Stockholms Miljöförvaltning 1995 en bedömning av hälsofarlighet av kemikalierna n-butanol och 2-etylhexanol i Enskedeskolan, samt sambandseffekterna och en slutsats.

n-butanol

FOA tox har bedömt hälsofarligheten där n-butanol uppmätts till 11 µg/m³ i inomhusluften:

”Den luftkoncentration av n-butanol som hittats i rumsluften vid Enskedeskolan bedöms inte ensam kunna förorsaka förgiftning av människor. Emellertid kan halten alkohol vara tillräckligt hög för att ge mycket diffusa symptom hos känsliga individer.”

2-etylhexanol

Foa tox bedömning av förekomsten av 2-etylhexanol som uppmätts till 6 µg/m³ i Enskedeskolans inomhusluft:

”Den halt av 2-etylhexanol som uppmätts i Enskedeskolans inomhusluft ligger i nivå med det gränsvärde som rekommenderas av Nordiska Rådet (10 µg/m³). Risken för att alkoholen ensam skulle kunna ge upphov till förgiftning såsom illamående, irritation i andningsapparaten, ögonirritation m.fl. diffusa symptom, hos människa efter lång tids exponering är sannolikt möjlig mot bakgrund av det Nordiska Rådet rekommenderade gränsvärdet och resultaten från djurförsök.”

Sambandseffekter

De organiska föreningar som hittats i rumsluften i Enskedeskolan hör till de ämnen som finns i hus med "sjuka hus syndrom". Alkoholer förstärker varandras verkan men förstärker även halogenerade kolväten och andra industrikemikalier.

Slutsats

”Nivåerna för de enskilda kemikalierna som hittats i rumsluften i Enskedeskolan är för låga eller strax under gränsen för att var för sig ge upphov till toxiska symptom. Emellertid kan en interaktion mellan de olika ämnena vid halter långt under de enskilda ämnenas effektnivåer leda till obehagskänslor eller ospecifika toxiska symtom.”



3. Stockholms Stad, Miljöförvaltningens Rapport Mätlägenheter - sunda eller sjuka hus, 2003(17).

Inom ramen för målet "Sund inomhusmiljö" i Stockholms miljöprogram har Miljöförvaltningen tagit fram en rapport: Mätlägenheter - sunda eller sjuka hus. I fyra nybyggda byggprojekt har tekniska mätningar utförts strax före inflyttning och en uppföljande mätning efter 2-4 år. Dessutom har en enkät utförts med frågor kring inomhusklimatet där också förekomsten av allergier och olika hälsobesvär kartlagts.

Tekniska mätningar i ”Mätlägenheter – sunda eller sjuka hus”

Fukt

Mätning av fukt i betongbjälklag gjordes på uttagna prov från golven. De visade att 40 % av mätningarna uppmättes till 85-92 % RF före inläggning av golvmattor. I ett av byggprojekten, las en fuktspärr in i flera lägenheter

En uppföljande mätning av fukten efter 2-4 år visade att nästan hälften av lägenheterna fortfarande hade en relativ fuktighet över 80 %.

TVOC

Totalhalten av flyktiga organiska ämnen(TVOC) i inomhusluften gjordes med ett så kallat Tenax-rör. Kemiska analyser gjordes av Chemik Lab. De flesta laboratorier som utför analyser enligt ISO/DIS 16200-6.2 använder "gränser" för TVOC som ligger vid c:a 300 µg/m³. Metoder som används av Chemik Lab har utarbetats i samarbete med Miljöförvaltningen i Stockholm och sedan 1994 har flera tusen analyser utförts.

Mätningarna utfördes vid två tillfällen, dels före inflyttning, dels 2-4 år efter inflyttning. Dominerande ämnen som förekommer vid båda mätningarna är terpener som i sig inte är ett primärt hälsoproblem, förutom för de redan överkänsliga. Men den senaste forskningen har visat att terpenerna kan oxideras till mycket starka irritanter och fria radikaler i närvaro av kväveoxider och ozon.

Vid inflyttning låg 42 % av lägenheterna över det praktiska referensvärdet på 300 µg/m³. Den uppföljande mätningen utfördes 2-4 år efter inflyttning. TVOC-halterna hade då ökat till det dubbla i två byggprojekt(av 4 projekt) och TVOC-halterna låg genomsnittligt för alla lägenheter på 600 µg/m³, vilket är dubbelt mot det praktiska referensvärdet på 300 µg/m³.

n-butanol och 2-etylhexanol

Andra enskilda ämnen som uppmätts i lägenheterna som är vanligt förekommande vid sjuka hus var n-butanol och 2-etylhexanol.

Om man bortser från terpenerna var mängden n-butanol den dominerande i lägenheterna vid inflyttning med genomsnittliga halter på 45 µg/m³. Efter fyra år hade halterna sjunkit till i genomsnitt 5 µg/m³.

Alkoholen 2-etylhexanol förekom i samtliga prover vid inflyttning och högsta värdet i inomhusluften uppmättes till 13 µg/m³.

Miljöförvaltningens sammanfattning

"Syftet med undersökningen var att kartlägga inomhusmiljön i nybyggda flerfamiljshus över flera år. Resultaten tyder på att husen inte kan klassas som "sjuka hus", men inte heller som helt sunda. Däremot fanns en överfrekvens av vissa SBS-besvär relaterade till bostaden, främst hudbesvär och irriterad näsa.

I majoriteten av lägenheterna fanns det relativt höga halter flyktiga organiska ämnen i luften vid båda mättillfällena. Här har framför allt byggherrarna och entreprenörerna ett centralt ansvar inom ramen för kvalitetssäkring och egenkontroll. Det kan också finnas skäl för Boverket att skärpa sina krav på området i samband med översynen av bygglagstiftningen.

Det finns ett stort behov av att luftkvalitetskriterier och miljökvalitetsnormer utvecklas för inomhusluften i bostäder. Sådana kriterier bör utöver ventilationsnormer fokusera på föroreningar i inomhusluften såsom emissioner, kemikalier, olika partikelfraktioner, m.m. för att bidra till en bättre inomhusluft för de boende.”

Synpunkter på rapporten

Rent generellt är Miljöförvaltningens sammanfattning en mild anklagelse mot de ansvariga för inomhusmiljön i de nybyggda bostäderna. Det står klart att vare sig byggherrar eller entreprenörer tagit något ansvar för det folkhälsoproblem som dagens byggande innebär. De följer bara tidens lagar och normer. Trettio års byggande av sjuka hus har inte inneburit någon förbättring för boende eller brukare.

I detta sammanhang anser Miljöförvaltningen att Boverket måste skärpa sina krav på bygglagstiftningen. Tyvärr är det nog så att en myndighet inte agerar på egen hand. Ansvaret för de sjuka husen ligger idag hos regeringens departement för Miljö- och samhällsbyggnad. Ansvariga politiker har ännu inte tagit folkhälsoproblemet på allvar och hittills bara tillsatt ett antal utredningar.

Tekniska brister

De är sedan decennier känt att byggfukt är den stora orsaken till sjuka hus. Utifrån den kunskapen hos både byggare och beställare är det mycket anmärkningsvärt att golvbeläggning lagts in trots att 40 % av fuktmätningarna visade en fukthalt över 85 % i de redovisade objekten. Det kan vara en orsak till de extremt höga TVOC-värdena som uppmättes 2-4 år efter inflyttning, eftersom fukt har en benägenhet att sätta igång kemiska processer.

Av rapporten framgår att i ett av projekten lades en fuktspärr i flera lägenheter för att bjälklagen inte hade torkat ut tillräckligt (>90 % RF). Rent generellt kan man säga att det idag inte finns några godkända fuktspärrar som fungerar(18).

Det anmärkningsvärda med detta projekt var att den byggherre som före inflyttning kallat sig "miljöbyggare" med ekologiska förtecken hade den sämsta inomhusmiljön med ett genomsnittligt värde för TVOC med 1481 µg/m³ och n-butanol på 92 µg/m³ vid inflyttning. Detta är givetvis oacceptabelt.

Den stora missen med undersökningen är att inga TVOC mätningar har gjorts under golvmattor för att kontrollera om den höga fukthalten i golvkonstruktionen inneburit en nedbrytning av golvmaterialet. Man har försuttit det unika tillfället, att en gång för alla få klarhet om fukten i golv är den enda orsaken till hälsobesvär i nybyggda fastigheter.

Hälsobesvär

I samtliga fyra bostadsprojekt fanns en klar överfrekvens av hudbesvär där de boende ofta besvärades. Dessutom fanns i två av de fyra projekten en överfrekvens av irriterad näsa och hosta.



4. Uppsala Universitet, Forskningsrapport 2003:2. Sjuka hus-problem i svenska grundskolor(19).

Riksdagen har beslutat att prioritera miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”. "Delmålet skall vara uppnått till år 2020 och innebär att byggnader och deras egenskaper inte ska påverka hälsan negativt." Här betonar regeringen generationsperspektivet och nämner särskilt barns och skolbarns miljöer.

Med denna målsättning innebär det att vi inom tjugo år inte längre ska ha några sjuka hus-problem i landets skolor överhuvudtaget. Utifrån denna bakgrund har Uppsala Universitet undersökt förekomsten av sjuka skolor och skickat ut en enkät till landets 289 kommuner under hösten 2002. Svarsfrekvensen efter totalt sex utskick uppgick till 80 %.

"Sjuka skolor" är fortfarande ett aktuellt problem i samhället. Det framgår i den här rapporten som redovisar en totalundersökning av Sveriges kommuner. Här är det skolförvaltarna som tillfrågats. De rapporterar att inte mindre än 7 av 10 kommuner i landet nyligen haft sjuka hus-problem i skolbyggnader där grundskolan har sin verksamhet. Data tyder dessutom på att problemet vuxit under tjugohundratalet.

Vem slår larm?

Det är oftast lärare, rektorer och förvaltare som upptäcker den bristande inomhusmiljön. Anmärkningsvärt är att skolans sjukvårdspersonal inte i något fall anmält förekommande hälsobesvär. Däremot har bristerna i viss utsträckning påpekats av företagshälsovård, skyddsombud eller utomstående konsulter.

En mycket intressant frågeställning i enkäten var den om orsaken till de olika problemen på skolbyggnaderna. Av förvaltarna ansåg 30 % att problemen var av psykosociala skäl till skillnad mot bara 5 % av de som vistades i lokalerna.

När processen med åtgärder blir långdragen får massmedia ofta en viktig roll för utvecklingen. Under senare år har nationell press inte visat något större intresse för problematiken, förutom de svarta rubrikerna kring Moderna Museet och Hammarby Sjöstad där de stora byggföretagen anklagades för byggfusk.