Sjuka Hus - En handbok

Hem

Skriv ut



Hälsobesvär - Hur gör man?

Hälsobesvär - Sju Frågor om Sjuka Hus

De sex stegen

Utvärdering av "De sex stegen"

Inomhusmiljön - ett hälsoproblem

Forskning, SBS - hälsobesvär

Sjuka Hus-rapporter

Lagar och föreskrifter

Skrivelse till fastighetsägaren

Checklista för inspektion i Sjuka Hus

Undersökning av golv – Metod för mätning

Referenslista

Innehållsförteckning
Forskning, SBS - hälsobesvär


Omfattande studier har företagits om hälsoeffekterna från formaldehyd som lukt- och irritationseffekter i ögon och luftvägar, hudbesvär, andningsbesvär samt eventuell cancerrisk. Utifrån den kunskapen satte Socialstyrelsens 1989 ett gränsvärde för formaldehyd i byggnader. Detta gränsvärde har därefter upphört att gälla.

Formaldehyd visade sig emitteras i höga halter särskilt från byggmaterial som spånskivor, men även från målarfärg. Några ytterligare gränsvärden för andra kemikalier i inomhusluften har därefter inte tagits fram.

Bostadsområdet Dalen i Enskede

Hälsoproblem har också dokumenterats i bostadsområdet Dalen i Stockholm där kaseinhaltiga flytspackel använts vid byggnation. Förutom höga halter av ammoniak uppmättes även 2-etylhexanol i inomhusluften. Samtliga 1.500 lägenheter i området har därefter sanerats. Kaseinhaltiga flytspackel användes under åren 1975-1984.

Jan-Erik Juto som är läkare har i sin forskning kring hälsoeffekterna hos boende i Dalen visade att även slemhinnorna i näsan påverkats. Vid en längre exponering i den sjuka inomhusmiljön blir denna känslighet bestående även om de boende upplever en förbättring vid flyttning till en sund bostad.

Eksem och astma hos barn i Södra Station

I Södra Stationsområdet i Stockholm byggdes under åren 1987-1992 cirka 2.200 lägenheter med tillhörande barnstugor. Redan ett par år efter att de första hyresgästerna flyttat in rapporterade Barnavårdscentralen en överfrekvens av hälsobesvär i området. Även till Miljöförvaltningen inkom klagomål som relaterades till sjuka hus.

Tekniska undersökningar genomfördes i ett antal lägenheter, där mätningar under golvmattor visade på förekomst av ammoniak, 2-etylhexanol och TXIB, som påvisar en kemisk nedbrytningsprocess av golvmaterialet. Detta resulterade i att golven sanerades i ett 50-tal lägenheter 1995.

Under 1997 genomförde Miljöförvaltningen en uppföljande undersökning med enkäter i 22 förskolor i samma bostadsområde. Personalen rapporterade fortfarande en överfrekvens av allmänsymptom, slemhinnesymptom samt hudbesvär som relaterades till inomhusmiljön(9).

En anmärkningsvärd överfrekvens av hälsobesvär med astma hos barnen konstaterades och extremt hög var förekomsten av eksem som drabbat 41 % av barnen i Södra Station.

Utifrån denna undersökning fick Allergimottagningen på Sachsska Barnsjukhuset i uppdrag att utföra en läkarundersökning på ett urval av dessa barn. Resultatet visade att inomhusmiljön i det nybyggda bostadsområdet var orsaken till den höga förekomsten av hälsobesvär, vilket på ett tidigt stadium också hade rapporterats från Barnavårdcentralen.(10).

Vid ytterligare undersökningar och inspektioner konstaterades att minst sex av de 22 barnstugorna hade fuktskador med golvproblem som aldrig åtgärdades.

Sjuka sjukhus

Läkare och forskare på Uppsala Akademiska Sjukhus har i en rapport från 1999 redovisat att de hälsobesvär som är vanliga vid Sjuka Hus är överrepresenterade där det finns ammoniak och 2-etylhexanol i inomhusmiljön(11).

De byggnader som undersöktes var fyra sjukhus. De byggnader som konstaterades som Sjuka Hus var byggda 1985 och 1993. Fukten i golv uppmättes vid undersökningen till 75-84 % RF. Vid mätningar under golvmatta uppmättes ammoniakavgången till 3 ppm och förekomsten av 2-etylhexanol i rumsluften från 4,8 - 19,8 µg/m³.

Emissioner i nymålade rum

Vid hälsoundersökningar av målare har en ökad förekomst av problem rapporterats i ögon, övre luftvägar samt hudbesvär hos individer som exponerats för nymålade ytor i hemmiljön. Den totala halten av flyktiga ämnen(TVOC) hade sjunkit till den ursprungliga nivån först två månader efter det att rummet målats.

I den så kallade BAMSE-studien sågs en märkbar riskökning för att barn skulle utveckla astma under de två första levnadsåren om deras sovrum hade målats om(12).

PVC-golv

Utländska studier visar på en ökad frekvens av astma hos barn som vuxit upp i bostäder med golvmattor av PVC. I en finsk studie påvisades ett samband mellan PVC-tapeter i bostaden och astmatiska symptom(13).