Sjuka Hus - En handbok

Hem

Skriv ut



Hälsobesvär - Hur gör man?

Hälsobesvär - Sju Frågor om Sjuka Hus

De sex stegen

Utvärdering av "De sex stegen"

Inomhusmiljön - ett hälsoproblem

Forskning, SBS - hälsobesvär

Sjuka Hus-rapporter

Lagar och föreskrifter

Skrivelse till fastighetsägaren

Checklista för inspektion i Sjuka Hus

Undersökning av golv – Metod för mätning

Referenslista

Innehållsförteckning
Utvärdering av "De sex stegen"


1. Kontroll av lukter

Luktproblem måste alltid tas på allvar och skall betraktas som en varningssignal om att hälsorisker kan föreligga. Det framgår tydligt i Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 1989:45, SOSFS 1999:21, Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Personer som drabbats av Sjuka Hus kan vara känsligare för de lukter och kemikalier som förekommer i inomhusmiljön än den konsult eller tjänsteman som skall utreda problemet. Alltför många klagande har därför betraktats som "gnälliga kärringar". Vid en störning skall enligt Miljöbalken hänsyn tas till personer som är något känsligare än normalt.

Om lukten i inomhusluften eller under golvmatta är av sötaktig och stickande karaktär är det vanligen från en nedbrytningsprocess av mjukgörarna i plastmattor orsakad av fukten från betonggolv/flytspackel och vattenbaserade lim. Lukt av 2-etylhexanol kan avgå under en lång tid även när underliggande betonggolv har torkat.

Lukt av rå unken karaktär förekommer ofta när golv som lagts med proteinhaltiga flytspackel har utsatts för fukt.

Vid våtstädning av linoleummatta är det inte ovanligt att det förekommer en lukt av spya från golven, vilket kan bero på att det skyddande ytskiktet på mattan har slitits eller skadats.

Mögellukt på grund av mikrobiell växt i byggnadskonstruktion som har sin grund i fuktskadat byggmaterial ska åtgärdas.

2. Intervju med de drabbade

Den som skall kartlägga omfattningen av hälsobesvär som relateras till inomhusmiljön kan använda sig av den så kallade Örebroenkäten. Enkäten har anpassats efter arbetsmiljö, skola, daghem och boendemiljö. Frågorna som gäller hälsobesvär kan också användas vid intervju av en enskild person(1).

Känsliga personer kan drabbas av hälsobesvär vid kortare vistelse i sjuka hus och vissa besvär försvinner om personen inte vistas i byggnaden för en tid. Det är inte heller ovanligt med klagomål över "torr luft" och ett ständigt drickande av vatten på grund av den dåliga inomhusmiljön.

Har den som klagat över hälsobesvär varit till läkaren? I Södra Station i Stockholm var det läkarna på vårdcentralen som uppmärksammade massmedia om omfattningen av hälsobesvär i det nybyggda bostadsområdet. I Enskedeskolan i Stockholm var det skolsköterskan som informerade Miljöförvaltningen om att både barn och lärare klagade över hälsobesvär som relaterades till den nyrenoverade skolan.

Vid bedömning av hälsobesvär gäller Miljöbalkens definition av olägenhet för människors hälsa och Försiktighetsprincipen.

3. Inspektion - Okulärbesiktning

Det är inte ovanligt med hälsobesvär i nybyggda och renoverade hus eller där fuktskador förekommit. Fukt, mögel och lukter är en olägenhet som ska åtgärdas. Förekommer missfärgade golv, mattsläpp, kantresning och blåsbildning kan orsaken vara att golvmattor lagts på fuktiga golv. Flytspackelproblem med ammoniakavgång ger missfärgade golv av ekparkett och korkplattor.

Detaljer som är viktiga att notera är missfärgningar på parkett, korkplattor eller golvmattor. De kan bero på ammoniakavgång från betong och flytspackel. Har limmade golvmattor släppt från underlaget eller förekommer blåsbildningar eller kantresning av mattskarvar på linoleum- och plastgolv kan det bero på fuktigt golvunderlag.

En ofta förekommande orsak till besvär med hälsan är efter att rum målats om eller där en ny golvmatta har limmats på den gamla mattan.

Fuktrosor utanpå husets fasad är inte helt ovanligt i 50-talsbyggnader där den gamla fuktisoleringen i badrumsgolven samt väggar inte längre fungerar och fukten tränger ut i ytterväggen.

4. Kontroll av fukt i golv, väggar och tak

Den snabba byggtakten med snäva tidsplaner har inneburit att PVC-mattor och linoleumgolv har lagts på nylagda flytspacklade betonggolv som varit för fuktiga. Den kvarvarande byggfukten har därmed stängts inne under täta golvmaterial, vilket inneburit både golvproblem och tillhörande hälsobesvär. En relativ fuktighet i betongbjälklagen på 80-90 % RF, i kombination med hög alkalitet kan medföra en kemisk sönderdelning av mjukgörare med avgång av 2-etylhexanol som följd. Trots att betongen torkat till under 70 % RF uppmättes(i bostadsområdet Dalen) förhöjda halter av 2-etylhexanol, eftersom den kemiska processen påbörjats redan vid inläggning av mattor.

Flytspackelproblem uppträder i de flesta fall i samband med nybyggnation, men problem kan uppstå plötsligt efter flera år, till exempel efter en fuktskada.

Vid bedömning om fukt och mikroorganismer innebär en olägenhet för människors hälsa måste tillsynsmyndigheten veta om det finns synlig mikrobiell växt(mögel) eller mikrobiell lukt. Kontroll av fuktskador som inte åtgärdats eller fuktskador som har åtgärdats bristfälligt måste också kontrolleras. T.ex. vid uttorkning och utbyte av mikrobiellt angripet material innebär en risk för att mikroorganismer kan växa till.

Indikation på fukt med hjälp av enkla instrument, typ Protimeter, ger en bra bild av det verkliga förhållandet vid fuktskador och fukt i golv. Men vill man veta exakt hur många % RF ett betonggolv har före inläggning av golvmattor måste andra instrument användas.

I Byggforskningsrådets Rapport har 75 % (RF) valts som en kritisk gräns för ammoniakavgång från proteinhaltiga flytspackel. Om fukten överstiger 80-90% RF i betongbjälklag finns risk för kemisk sönderdelning av exempelvis mjukgörare i polymera golvmaterial samt PVC-mattor och mattlim(2).

Sveriges Limleverantörers Förening rekommenderar att fukthalten i underlaget skall vara mindre än 85 % vid limning av plast-, linoleum- och gummimattor, men detta innebär dock ingen garanti mot fuktskador.

5. Kontroll av ventilationen

Med "dasspappersmetoden" kan enkelt kontrolleras om ventilationen fungerar eller inte. Om luftkvaliteten uppfyller gängse normer för luftomsättning i bostäder, skolor och lokaler för barnomsorg finns riktvärden i SOSFS och Arbetsmiljölagen.

Kontroll av ventilationssystemet ska ske första gången innan det tas i bruk och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen. Det är kommunens byggnadsnämnd som ansvarar för tillsynen av den obligatoriska ventilationskontrollen(OVK). Ett exemplar av protokollet från besiktningen ska lämnas till byggnadens ägare och ett exemplar ska sändas till stadsbyggnadsnämnden.

En undermålig ventilation skapar i sig inga sjuka hus, men självklart är det viktigt med en fungerande ventilation. Ventilationen kan mätas på olika sätt, men ska man mäta något så är det ”Luftutbyteseffektiviteten”.

6. Tekniska mätningar

Ammoniak

Ammoniak är en färglös gas eller vätska med starkt stickande lukt som verkar irriterande på ögon, hud och luftvägar. Ammoniak kan uppmätas i inomhusluften i halter mellan 0,05 - 0,1 ppm. Ammoniak som mäts under golvmatta kan ses som indikation på en nedbrytningsprocess i materialet, vilket kan vara orsak till både luktproblem och hälsobesvär.

Ammoniakavgång brukar vara ett tecken på att ett kaseinhaltigt flytspackel har använts och att golvmattor lagts innan golvkonstruktionen har fått torka. Men det finns även andra tillsatser som kan bilda ammoniak. Statens Provningsanstalt har i en kravspecifikation för kvalitetssäkring vid sanering av bostadsområdet Dalen ställt krav på att ammoniakavgång under golvmatta ska vara mindre än 1 ppm.

Flytspackel som innehåller proteiner kan brytas ner om fuktigheten i golvet överstiger 75 %. Proteinet omvandlas till ammoniak, vilket kan missfärga parkettgolv och korkmattor. Höga halter är vanligast i hus byggda under åren 1975-83, men ammoniak förekommer även i golvkonstruktioner i hus som är byggda senare.

TVOC - mätning av inomhusluften

Några gränsvärden för TVOC eller enskilda kemikalier för boendemiljöer har ännu inte tagits fram av ansvariga myndigheter, men Miljöförvaltningen i Stockholm har under många år samarbetat med Chemik Lab efter följande riktvärden:

Den gräns som används praktisk för mätning av inomhusluft är 300 µg/m³. Om ett enskilt ämne överstiger 10 % av totalhalten skall detta ämne betraktas separat.

För n-butanol gäller värdet 15 µg/m³.
För 2-etylhexanol gäller värdet 10 µg/m³.


Dessa värden kan jämföras med FOA tox bedömning av hälsofarligheten som också förtydligar att dessa alkoholer förstärker varandras verkan som kan leda till toxiska symptom.

Andra ämnen som skall uppmärksammas vid mätning av inomhusluften eller i byggnadskonstruktion är bland annat:

1-okten-3-ol. Finns detta ämne tyder det på förekomst av mikrobiell verksamhet(mögel).

2-etylfuran kan ha uppmätts där mögellukt förekommer.

TXIB är en mjukgörare från PVC-mattor med dålig kvalitet.

Bensen, toluen och xylen är ämnen som tyder på dålig tilluft eller att de kommer från bilavgaser.

Benzylalkohol är en indikation om att epoxiprodukter har använts. Produkter som innehåller epoxi är bland annat fuktspärrar. Enligt AFS 2005:18, 21 § får epoxi "inte användas som fuktspärr, alkalispärr eller annan liknande emissionsspärr", men epoxi förekommer fortfarande på marknaden.

TVOC - mätning under golvmatta

Miljöförvaltningen i Stockholm har i samarbete med Chemik Lab utarbetat en metod för Tenax-mätning under golvmatta. Se www.chemik.se

Indikation på nedbrytning av golvmaterial kan bara påvisas vid Tenax-mätning under golvmatta eller vid analys av skadat golvmaterial. De kemikalier som är viktiga vid utvärdering av analysen är förekomsten av bland annat:
2-etylhexanol, n-butanol och glykoletrar.

Om totalhalten är över c:a 5000 µg/m³ betraktas halten som förhöjd. Höga halter av n-butanol respektive 2-etylhexanol föreligger om halterna för varje ämne är över c:a 1000µg/m³. Om båda ämnen är förhöjda samtidigt indikerar halter på c:a 750 µg/m³ att nedbrytning på grund av alkalisk fukt pågår.


Fall 1. N-butanol låg, 2-etylhexanol låg, glykoletrar låga
  Inga problem med nedbrytning av lim och mjukgörare på grund av förekomst av alkalisk fukt.

Fall 2. N-butanol hög, 2-etylhexanol låg, glykoletrar höga
  Nytt lim som inte har torkat ordentligt. Höga halter av n-butanol förekommer ofta efter våtlimning av golvmatta.

Fall 3. N-butanol hög, 2-etylhexanol hög, glykoletrar höga
  Nedbrytning av lim och mjukgörare på grund av att alkalisk fukt föreligger.

Fall 4. N-butanol låg, 2-etylhexanol hög, glykoletrar låga
  Nedbrytning av lim och mjukgörare har skett på grund av förekomst eller tidigare förekomst av alkalisk fukt. Troligtvis är det en gammal skada och RF-värdena kan vara låga.


Materialanalys

För bedömning om skadat byggmaterial är att betrakta som en olägenhet för människors hälsa får göras efter provsvar på analys.